High Chaparal, sorg och träning................

En regning torsdag packade vi bilen o styrde mot High Chaparal. Med oss var Linda Elisa och Classe.
Resan gick bra upp men tyvärr satt jag o Classe o babblade för mycket så vi misade vår avfart. MEN det var nog meningen. Vi hamnade på en underbar grusväg med härlig skog. Vi sa högt var fan e hundarna nu?? Här skulle dom varit med o spårat.
Till slut kom vi rätt. Naturligtvis började vi med inköp av pistoler o skott till barnen.



Max fick även Lucky Luck klädsel.

det regnade hela dagen men vi var vid gott humör. Vi hade packat in regnkläder gummistövlar o extrakläder till alla. Så det var bara o byta om när man kände man var fuktig.
Hela dagen gick åt. Vi stressade inte men hant ändå med en massa.

Barnen var nöjda över dagen o sina pistoler. Det bästa tyckte dom var tåget o överfallet där.
På tåget fick vi nytt smeknamn Familjen gladpack. det berode på att vi hade såna regnponcho o satt skratta åt rånarna hahahahah det var så kul.












Max leker död Lucky Luck








Fick ett samtal från Birgitta en av deltagarna på lydnadslägert vi var på.
det blir en återträff med instruktörerna. det kommer bli kul att träffas igen.
Så nu får vi sätta fart med träningen o visa att vi kommer framåt med den.
Så nu får vi hårdträna juuuuuuuuuuuuu.

körde ett lydnadspass på TBK med Linda Erax och Billy.
Regna gjorde det men det stoppade inte oss.

Tur Linda var med och kunde slå mig i huvudet med tidningen när jag gjore fel o föll tillbaks i gamla mönster.
Andra passet gick bättre och jag märkte själv att jag började ändra mig på visa saker.
Härligt när man märker att det ger resultat.
















Ställande försöker vi oss på o det var helt ok lite till att jobba på dock


Nu skiter jag i det här det regnar för mycket o kliar på min rygg!!!


Lite hopp o lek!!! Rockan gillade verkligen att hoppa fram o tebaxs






Aaaa vi hoppar en gång till............




Tyvärr har det även varit en sorgens dag!

alla vi som har hundar hamnar i den sits där vi måste ta det jobbiga beslut om våra hundar livs.
Oftas måste vi göra det när dom blir lite äldre och åldern tar ut sin rätt.
Men många av oss måste ta detta beslut tidigare ibland alldeles för tidigt.

min älskade vän fick ta detta jobbiga beslut.
Jag beundrar din styrka din osjälviskhet, att våga ta rätt beslut trots att ditt hjärta är krossat.
du vet att jag finns här för dig. det finns inget jag kan säga eller göra för dig mer än att bara finnas här när du behöver mig.



Underbara Carra aka "No Fear"!! En hund utan dess like <3



Vila i frid älskade Carra!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0